Både känslor och makt i politiska biografier

11 september 2018

– Vi uppmärksammar en genre som har blivit allt mer populär, inte minst bland politiker, säger Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap och en av bokens författare.

Kvinnor skriver om känslor och män skriver om makt. I vart fall när det handlar om politiska självbiografier. Det skriver professor Margaretha Fahlgren och Birgitta Wistrand, forskare och tidigare riksdagsledamot, som nyligen presenterat en bok där de har analyserat ett sjuttiotal politiska biografier och självbiografier.

– Vi uppmärksammar en genre som har blivit allt mer populär, inte minst bland politiker som allt oftare skriver om sina liv. Tidigare var en självbiografi något som skrevs efter ett långt yrkesliv, som en tillbakablick. Nu skriver många mitt i karriären eller när de har tvingats bort från politiken, säger Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap och en av bokens författare.

I Älska eller älskas – Makt och känslor i politiska biografier har forskarna analyserat ett sjuttiotal självbiografier. Den tidigaste är av Gösta Bohman, partiledare för Moderaterna 1970-1981, och den senaste är av Annie Lööf, nuvarande partiledare för Centerpartiet. Andra namn är bland andra Margot Wallström, nuvarande utrikesminister (S); Fredrik Reinfeldt, statsminister 2006-2014 och partiledare för Moderaterna och Birgitta Ohlsson EU- och demokratiminister (Fp) 2010-2014.

Skriver hellre om makt än känslor

Birgitta Wistrand, forskare och tidigare riksdags-
ledarmot, har tillsammans med Margareta Fahlgren
analyserat ett sjuttiotal självbiografier.
FOTO: SVERIGES RIKSDAG

Att monografin fått underrubriken Makt och känslor faller sig naturligt för forskarna. De beskriver hur politikerna helst av allt vill skriva om makt och helst inte om känslor, men hur känslorna lyser igenom innehållet i deras berättelser.

– När man läser böckerna är det precis det som de handlar om. Det är oerhört mycket känslor som man håller tillbaka. Det kommer fram en oerhörd längtan att finnas med i maktens korridorer. Det är partiet som man älskar och som man vill ha bekräftelse av, inte väljarna. Självbiografierna visar att arbetet som politiker har gått från att vara ett förtroendeuppdrag man fått av väljarna till att vara ett arbete som ska passa partiet. Blir man petad så är besvikelsen stor, säger Margaretha Fahlgren.

I sin forskning har de hittat en tydlig skillnad mellan hur män och kvinnor beskrivs och hur de beskriver sig själva. Ett tydligt manligt exempel är Fredrik Reinfeldt som beskriver sig själv som väldigt ensam. Han nämner finansministern Anders Borg men annars är det inte många fler som dyker upp.

– Han skapar den här bilden av att han ensam är ledare. Den bilden är inte sann i politiken! Det finns alltid många bakom som hjälper en fram. Det finns personer som jobbade mycket för att Fredrik Reinfeldt skulle bli ordförande i partiet och stred för honom i valberedning till exempel. Dem nämner han inte alls trots att de gjorde en stor insats för honom, säger Birgitta Wistrand, forskare vid Uppsala universitet, som även har suttit som riksdagsledamot för Moderaterna under tre mandatperioder.

Kvinnor berättar gärna om sig själva

Kvinnor är privatare när de ger ut biografier och räds inte för att berätta om sig själva. Det finns manliga exempel på män som haft tragedier och svårigheter men som inte nämner det med ett enda ord i sina berättelser. Men till exempel Anna-Greta Leijon, minister 1973–1976, 1982–1988, Margot Wallström och Mona Sahlin, partiledare för Socialdemokraterna 2007-2011 tar upp svåra saker ur sin egen barndom.

– När deras böcker kom ut var det just de personliga tragedierna som fick uppmärksamhet. De tog överhanden i rapporteringen kring böckerna. Det finns en risk att det bara är det som kommer fram när det gäller kvinnorna och att deras politiska erfarenheter tystas ner, säger Margaretha Fahlgren.

Tack vare det omfattande material som forskarna har studerat, har det funnits flera chanser för dem att kunna läsa om samma politiska period och politiska skeenden ur flera personers synvinkel. Göran Persson, statsminister 1996-2006 och dåvarande statssekreterare Per Nuder skriver delvis om samma politiska period, och lyfter fram helt skilda saker. En skillnad är att Per Nuder skriver väldigt mycket om Göran Persson, om hur de hade en betydelsefull relation och om hur Göran Persson påverkade honom själv under många år. Men Göran Persson skriver väldigt lite om Per Nuder.

Fler biografier på väg

Till hösten väntas fler biografier, bland annat av Anna Kinberg Batra, Moderaternas partiledare 2015-2017. Att lägga ihop den med andra aktuella politikers berättelser, som Annie Lööfs, Birgitta Ohlssons och Jan Björklunds (nuvarande partiledare Liberalerna) kan ge en ny dimension åt det nuvarande politiska läget.

– Det är intressant att läsa skildringar mot varandra. Man får en ganska bred bild av ett skeende, både hur berättelserna bryter mot varandra och hur de stämmer överens. Det ger en intressant bild av politikens villkor, inte minst för kvinnor som ofta har haft svårare att komma in i de politiska gemenskaperna, säger Margaretha Fahlgren. 

----

Utforska vidare:

”Älska eller älskas – Makt och känslor i politiska biografier". Appell förlag 2018

Svenska Dagbladets Tove Lifvendahl intervjuar forskarna i Almedalen 2018