Historisk-filosofiska fakulteten

Kulturarvsnoden: En forskningsnod vid Campus Gotland

Bildtext: Kulturarvsnoden organiserar seminarier, föreläsningar och exkursioner inom sitt tema. Bilden är från en utflykt till Enholmen utanför Slite, en kulturmiljö som för närvarande utvecklas till turistmål. Fotograf: Anders Häggström.

Kulturarv (eng. cultural heritage studies) är idag ett växande forskningsfält vid många lärosäten.

På Campus Gotland, beläget i världsarvet Hansestaden Visby, finns en etablerad forskningsverksamhet på särskilt två tematiska områden som noden ska utgå från:

  • Kulturarvsproduktion – kulturarvsprocesser, kulturarvspolitik och historiebruk
  • Kulturarvets förvaltning och tillvaratagandet av dess värden på hållbara sätt

Inom temat kulturarvsproduktion behandlas hur kulturarv förhandlas fram genom urval och tillskrivning av värden i särskilda syften av särskilda aktörer i specifika sammanhang. Även hur kulturarv brukas och de följder kulturarvsstatus får, inte minst i form av hierarkiska ordningar i samhället, är i fokus.

Inom temat kulturarvets förvaltning behandlas värdering av kulturarv och hur kulturmiljöer påverkas av olika slags åtgärder såsom nybyggnation, renovering och förtätning av bebyggelse, handel med kulturföremål och internationella perspektiv på kulturarv som framför allt kulturvården uppehåller sig kring.

Det finns i dag starka skäl till att inom ramen föra ett vetenskapligt samtal över institutions- och fakultetsgränser. Internationellt pågår forskning om kulturarv i dag i många discipliner och det finns ingen anledning att försöka avgränsa den till en eller annan disciplin. Snarare är det användningen av olika frågor, perspektiv och metoder som präglar forskningen.

Med en kulturarvsnod vill vi stärka, bygga vidare på och förnya den forskning och utbildning som redan bedrivs kring kulturarvsfrågor vid Campus Gotland, men också utveckla samverkan med aktörer utanför universitetet. För att göra det kommer noden under en treårsperiod (2016–18) att organisera seminarier, öppna föreläsningar och workshops med olika teman inom kulturarvsområdet.

Kalendarium jan-feb 2017

19 januari kl 15.00-17.00

Changing Cultural Heritage

Anna Karlström

The heritage of minority groups continues to have a weak position on the global cultural heritage arena, even though focus has moved from only the monumental and material towards intangible and elusive heritage expressions during the last decades. It is mainly as intangible and elusive that ‘indigenous heritage’ is being categorized and defined. We can identify certain ‘discourses of difference’, where for example intagnible indigenous heritage is set against the monumental and tangible heritage of dominant groups in society, and Asian heritage and its management is set against European or Western. 

This presentation aims at challenging these taken-for-granted presumptions through examples and preliminary results from recent fieldwork in Southeast Asia, as part of the research project Rooted and routed heritage. At the center of the investigaation are the bronze drums, deeply embedded in Southeast Asian contemporary heritage discourse and politics, and the concept of change.   

Cultural Heritage from a Contemporary Perspective

Yujia Wang

The concept of cultural heritage has gone through profound changes throughout decades. According to UNESCO, instead of referring exclusively to “the monumental remains of cultures, heritage as a concept has gradually come to include new categories such as the intangible, ethnographic or industrial heritage”. In the contemporary settings, cultural heritage is not only displayed in Museums in forms of artifacts and documents, but also embedded in our daily life.

Based on the fieldwork in Southeast Asia, we might put on a pair of contemporary glasses to have a closer look at bronze drums transforming into new forms such as decorations and commercial performances for tourists. For instance, bronze drum performances are reconstructed into an exotic turn-on to attract and entertain the public. Even critics start to question that those new and modern applications are challenging “authenticity” of cultural heritage. In the case of bronze drums, its “authenticity” turns out to be rather complex and sustainable, and could be discussed cross-culturally.

Kontaktperson: Mattias Legnér

24 januari kl 15.30-16.30

Byggnadsarkeologins betydelse: människor, byggnader, sammanhang

Gunhild Eriksdotter

Gunhild Eriksdotter presenterar ett FoU-projekt finansierat av Riksantikvarieämbetet som handlar om byggnadsarkeologins relation till kulturarvssektorn. De senaste årens byggnadsarkeologiska forskning har blivit mer dynamisk och angelägen. Men kunskapen om byggnadsarkeologi som inriktning och drivkraft är ofta mycket begränsad hos olika myndigheter och institutioner. Det finns därför ett behov av att kommunicera hur byggnadsarkeologen arbetar och vad byggnadsarkeologin kan bidra med. Projektet har syftat till att framställa en skrift som förmedlar en uppdaterad syn på byggnadsarkeologi utifrån frågeställningar som är angelägna att lyfta fram i ett kulturarvsperspektiv. 

Gunhild Eriksdotter disputerade i historisk arkeologi 2005 med avhandlingen ”Bakom fasaderna. Byggnadsarkeologiska sätt att fånga tid, rum och bruk”. Sedan dess har hon arbetat med forskning och undervisning i Sverige, Italien och Colombia. Hennes forskning rör sig kring olika tema som byggnadsarkeologisk teori och metod, inneklimat och komfort i det förgångna samt tidigmodern kolonisation och materiell kultur.

Kontaktperson: Mattias Legnér

16 februari kl 13.00-16.00, sal E30

Idéer till examensarbeten i kulturvård och arkeologi.

Studenter på avancerad nivå i kulturvård och arkeologi presenterar och diskuterar sina idéer till examensarbete. Synopserna sprids till intresserade i förväg.

Kontaktpersoner: Mattias Legnér, Gunilla Runesson

22 februari kl 15-16.30, sal B25

ARCHAEOLOGICAL HERITAGE RESOURCE MANAGEMENT IN THE REPUBLIC OF MOLDOV

Sergiu Musteata

The author discusses the management of archaeological heritage resources in the Republic of Moldova in order to show the experience and current trends in developing own preservation system.

Since 1991 citizens of the Republic of Moldova work to develop an open society and to build a legal framework in line with democratic and European values. However, political, economic and social issues accounted during the last two decades have an effect on the most sensitive areas, one of them being the preservation of cultural heritage, in general, and the archaeological heritage, in particular. The study presents the legal framework and management of the archaeological heritage in Moldova. The Republic of Moldova has a Law on Archaeological Heritage preservation since 2010. The Ministry of Culture is the main body responsible for preservation and management activities; the paper discusses how the system is organized, how the responsibilities are distributed, and how efficient they are. The paper concludes with considerations on the necessary to enforce cooperation and sharing of good practices in archaeological heritage preservation and management. 

Sergiu Musteata är historiker vid universitetet i Chisinau där han undervisar och forskar. Forskningsprojektet han kommer att ägna sig åt under januari-juli 2017 handlar om kulturarvspolitik och förvaltning - "The cultural heritage preservation of Moldova: legal and policy implications for updating the European standards" - och inkluderar studier av kulturarvsförvaltning på såväl lokal som regional och nationell nivå.

Det finns ett paper till seminariet som kan erhållas i förväg genom att kontakta sergiu.musteata@konstvet.uu.se.