Historisk-filosofiska fakulteten

Forskningsnoder

Sedan 2012 har historisk-filosofiska fakulteten i två omgångar (2012-2015 resp. 2016-2018) givit ekonomiskt stöd till forskare som driver större, mångvetenskapliga forskningsprojekt, så kallade forskningsnoder. Syftet med noderna är att förstärka det tematiska och mångvetenskapliga samarbetet inom fakulteten och öka samspelet dels mellan olika enheter, dels mellan undervisning och forskning.

Noderna fungerar som en grogrund för utvecklingen av nya forskningsidéer, tvärgående arbetsformer, internationalisering och externt finansierade projekt. Arbetet med noderna ger forskare vid fakulteten möjlighet att vara verksamma som forskningsledare och ger dessutom förutsättningar för att öka kontakterna och utbytet mellan forskare, doktorander och studenter på avancerad nivå. 

Kulturarvsnoden: En forskningsnod vid Campus Gotland

Kulturarv (eng. cultural heritage studies) är idag ett växande forskningsfält vid många lärosäten. På Campus Gotland, beläget i världsarvet Hansestaden Visby, finns en etablerad forskningsverksamhet på särskilt två tematiska områden som kulturarvsnoden ska utgå från:

  • Kulturarvsproduktion – kulturarvsprocesser, kulturarvspolitik och historiebruk
  • Kulturarvets förvaltning och tillvaratagandet av dess värden på hållbara sätt

Kunskap, organisation, makt (KOM)

Forskningsnoden Kunskap, organisation, makt (KOM) samlar forskare, doktorander och masterstudenter för filosofiska och historiska analyser av kunskaps- eller informationssamhället. Politiska utmaningar och prioriteringar diskuteras idag utifrån premissen om en genomgripande förändring där de ekonomiska, sociala och kulturella förhållandena i grunden omskapas. Förutsättningarna för att diskutera gemensamma angelägenheter förändras i takt med att såväl det enskilda som det kollektiva utrymmet för reflektion och handling förflyttas.

Mediehistoria 1750-1850

Forskningsnoden “Mediehistoria 1750-1850” är ett samarbete mellan Litteraturvetenskapliga institutionen och Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier (EDU) vid Uppsala universitet. Temat är mediehistoria i vid bemärkelse. Vårt mediebegrepp omfattar såväl textuella medier (handskrivna och tryckta) som visuella och auditiva medier liksom teater, opera, ritualer osv. Inom noden kommer vi att undersöka den mediala utvecklingen under 1700- och 1800-talen, med fokus på perioden 1750‒1850.

Konflikt & metod

Genom nyhetsrapportering och experters försorg får vi regelbundet kunskap om konflikthärdar i termer av var något visst skett, hur många människor som skadats eller dödats, eller hur många människor som befinner sig på flykt – uppgifter om något som observerats, räknats eller beräknats, och befunnits överensstämma med en konkret verklighet. Människors upplevelser av en väpnad konflikt uttrycks å sin sida sällan i så exakta termer. 

Forskningsnoden "Konflikt & metod" intresserar sig för de sanningar om konflikter som den mänskliga erfarenheten registrerar och reflekterar – de sanningar som beskriver konflikters innebörd för människor.

Urban & Rural Space (Land, stad, rum)

Frågor kring det urbana och rurala är högaktuella i vår tid, men de diskuteras oftast enbart från en samhällsvetenskaplig eller politisk synvinkel. Vad som räknas som urbant eller ruralt tas dessutom ofta förgivet. Många gånger förekommer förenklade och motsägelsefulla åsikter och tidsperspektivet är vanligen mycket kort. För att råda bot på detta finns Urban & Rural Space (Land, stad, rum)! Här behandlas urbant och ruralt från en mängd olika perspektiv både i tid och i rum.

Tidigmodern kulturhistoria

Tidigmodern kulturhistoria - Early Modern Cultural History - är en tvärvetenskaplig forskningsnod med inriktning mot kulturhistoria, specifikt kulturella praktiker under tidigmodern tid (ca. 1450–1850). Inom detta fält fokuserar forskningsnoden på materiell kultur, social interaktion, kulturtransfer och samlingshistoria.

Vetenskap, validering, partiella perspektiv. Kunskapsproduktion bortom normerna

Titta på K:et. Det är ett så kallat ”word cloud” genererat av Donna Haraways numera klassiska artikel ”Situated knowledges” från 1988. Hur gör vi när vi genererar kunskap inom en akademisk kontext? Vilka normer är verksamma, och vilka premisser utgår vi från? Vad tar vi för givet som centrala delar av våra resonemang, och vad negligeras och osynliggörs? Och hur korresponderar dessa frågeställningar med sådana som rör makt, tolkningsföreträde och representation? Detta är vad Haraway diskuterar i sin artikel, och detta är även vad vi intresserar oss för inom forskningsnoden "Vetenskap, validering, partiella perspektiv". Just så som ”ordmolnet” har brutit upp och omarrangerat Haraways text vill vi använda maktkritiska och konstnärliga perspektiv för att diskutera, ifrågasätta och skapa alternativ till rådande forskningstraditioner, undervisningskonventioner och hegemoniska paradigm vid Uppsala universitet.